Den diskreta skönheten i trädgården är sedan länge förbjuden och kan ge böter
Det tjeckiska landskapet ser vid första anblicken naturligt och rofyllt ut, men vissa arter hör egentligen inte hemma där och kan sprida sig mycket snabbare än inhemska växter. Just därför finns det i flera europeiska länder strikta regler för arter som många här uppfattar som en självklar del av naturen. Det handlar varken om giftighet eller ett direkt hot mot människan, utan om effekter på miljön, skötseln av landskapet och mångfalden i växtsamhällena.
Körtelbalsamin och dess väg till Europa
Oftast nämns körtelbalsamin, en iögonfallande växt med blommor som många känner igen från promenader längs vatten. Den kommer ursprungligen från Himalaya och kom till Europa under 1800-talet. Då uppskattades den som prydnadsväxt och även som dragväxt för bin, så den planterades och spreds sedan stegvis ut i naturen. I Tjeckien hittar man den i dag lättast framför allt längs större älvar och bäckar, på fuktigare platser och i svämzoner, där den har idealiska förhållanden.
Varför den räknas som invasiv och vad det leder till
Problemet med körtelbalsamin är inte att den skulle vara giftig, utan att den beter sig som en invasiv främmande art. Den kan snabbt ta över ytor, växa i mycket hög täthet och bilda sammanhängande bestånd. Därmed hämmar den groning och tillväxt hos inhemska växter, som då förlorar i konkurrensen. Resultatet kan bli en utarmning av artsammansättningen på platser där det tidigare växte en mer varierad blandning av lokala arter.

När den väl etablerar sig på en plats förändras både beståndets karaktär och hur växtplatsen fungerar. Förvaltare måste då lägga tid och pengar på åtgärder för att värdefulla lokaler inte ska förvandlas till ett enhetligt band av körtelbalsamin. Just kostnaderna och trycket på den biologiska mångfalden hör till huvudskälen till att odling och spridning i många europeiska länder begränsas strikt.
Hur körtelbalsamin sprider sig och varför vattendrag är en risk
Körtelbalsamin har ett mycket effektivt sätt att föröka sig. Den bildar mängder av frökapslar som spricker explosivt vid beröring. Fröna skjuts bokstavligen ut i omgivningen, ibland flera meter. Ännu viktigare är spridningen med vatten. När fröna hamnar i ett vattendrag kan de föras långt nedströms, och växten kan då nå nya platser på flera kilometers avstånd. Därför ser man den så ofta just längs älvar och åar, där den sprider sig snabbast.
Vilka åtgärder som används i Europa

I länder som vill hålla förekomsten under kontroll arbetar man framför allt i två spår. Det första är förebyggande arbete, alltså att försöka förhindra att arten etablerar sig där den ännu inte finns. Det andra är riktad bekämpning på naturvärdefulla platser, där dess dominans skulle orsaka störst skada.
Bekämpning och praktiska råd för trädgårdar
I praktiken tas körtelbalsamin ofta bort för hand, genom att ryckas upp eller grävas upp. Det är viktigt att sätta in åtgärder tidigt och i största möjliga mån hindra frösättning, eftersom det är fröna som står för den snabba fortsatta spridningen, särskilt om de hamnar i vatten. Om du upptäcker den i trädgården eller nära en bäck lönar det sig att agera direkt och inte låta den mogna. Då skyddar du inte bara naturen runtomkring, utan även dina egna planteringar, som den med sin kraftiga tillväxt successivt kan tränga undan.
Källa: MZP, Kvetena ČR, iReceptář, iDnes, Pestrazahrada.cz
Relaterade artiklar
Matmott går inte att utrota med ättika eller klorin, det mest effektiva vapnet finns i skafferiet och är helt vanligt
Att hitta matmott i mjölpåsen eller i flingorna är äckligt, men oftast går det att få bukt med problemet utan drastiska åtgärder. Nyckeln är att hitta källan, slänga angripna varor och städa skafferiet grundligt.
Saffran är mer värt än guld och kan odlas i svenska trädgårdar men för ett gram behövs 200 blommor
Saffran är världens kanske dyraste krydda, främst på grund av den enorma mängden handarbete vid skörd och torkning. För bara ett gram torkad saffran krävs cirka 150–200 krokusblommor.
En skadegörare tar sig in i Tjeckien och kan äta upp hundratals växtarter utan naturliga fiender avslöjas av sina fläckar
Den japanska skalbaggen blir allt vanligare och kan orsaka stora skador i trädgårdar, fruktodlingar och prydnadsplanteringar. Den känns igen på sina vita fläckar och sin glupskhet på många olika växter.
Kommentarer (0)
Var först med att kommentera.