Så odlar du blomkål i trädgården för fasta huvuden

Blomkål hör till korsblommiga växter och är botaniskt känd som Brassica oleracea. I trädgården odlas den oftast som en ettårig grönsak, även om den egentligen är tvåårig och blommar först andra året. I vårt klimat övervintrar den dock vanligtvis inte i landet. Den ätliga delen är framför allt huvudet, alltså förkortade blomskott, som kan vara vita, gröna, lila eller orange. Även bladen går att använda. Plantorna blir ungefär 40 cm höga och har grönt bladverk.

Växtplats och temperatur

För att lyckas är ett soligt läge avgörande. I skugga utvecklas huvudena ofta dåligt, eller så bildas de inte alls. Blomkål mår bäst av måttliga temperaturer, och långvariga svängningar är skadliga. Kortvarigt tål den lätt frost ner till cirka -5 °C, men själva huvudena är känsligare och kan skadas redan runt -2 °C.

Om temperaturen sjunker under 10 °C kan blomkålen reagera med att bilda mycket små huvuden eller gå i blom för tidigt. Vid värme över 25 °C tenderar den i stället att sätta mycket blad och huvudena blir små. Därför lönar det sig att planera planteringen så att den viktigaste perioden för huvudbildning inte sammanfaller med den allra varmaste tiden.

Vilken jord är bäst för blomkål

Blomkål kräver en näringsrik, humusrik jord som håller fukt utan att bli vattensjuk. Idealisk är jord som förbättrats med en rejäl mängd kompost. Den trivs i allt från svagt sur till svagt basisk reaktion, ungefär pH 6,4 till 7,5. På mager jord eller jord som torkar ut snabbt bildar den ofta små huvuden och skördens kvalitet försämras.

Sådd och förodling av plantor

Blomkål odlas oftast från förodlade plantor. Under årets kallare del sås fröna i krukor, medan man under varmare perioder även kan använda bänk, drivbänk eller en särskild såbädd för förodling. Såtidpunkterna varierar beroende på om du odlar i växthus, under fiberduk eller direkt på friland. För extra tidig odling kan man börja redan i januari, vanliga vårsådder fortsätter från februari till maj, och för sommar- eller höstskörd sår man även i slutet av maj och under första halvan av juni.

Utplantering och odlingsplatser

Den trivs i köksträdgården, på upphöjda bäddar, i växthus och i plasttunnel. Utplantering under fiberduk är också lämpligt, eftersom den hjälper till att stabilisera mikroklimatet och delvis skyddar mot vissa skadegörare. Generellt gäller att tidiga och medeltidiga sorter ger skörd snabbast, men deras huvuden brukar vara mindre än hos medelsen och sena typer.

Vattning och jämn fukt

Vattningen ska vara regelbunden och hellre måttlig, men framför allt jämn. Även om blomkål har ett ganska välutvecklat rotsystem reagerar den känsligt på vattenbrist, och ett typiskt resultat är små, glesa huvuden. Jorden bör hållas lätt fuktig hela tiden, inte blöt och kladdig. Ojämn fukt märks ofta även på huvudenas kvalitet.

Gödsling och viktiga näringsämnen

Blomkål hör till de grönsaker som har högre näringsbehov, så det är viktigt att förbereda bädden före plantering. Den trivs bäst första året efter stallgödsling. Du kan använda färsk stallgödsel som myllas ner på hösten, eller pelleterad gödsel som också kan ges på våren. Under odlingen är det bra att tilläggsgödsla ungefär var 7:e till 14:e dag, särskilt under perioder med intensiv tillväxt.

I hobbyodling fungerar även långsamt verkande naturlig näring bra, till exempel biohumus. För att bilda fina huvuden är även mikronäringsämnen viktiga, särskilt bor och molybden. Brist på dessa kan visa sig som svag huvudutveckling och att plantorna allmänt står och stampar.

Sjukdomar, skadegörare och de vanligaste problemen

Blomkål är bara måttligt tålig och kan besväras av flera sjukdomar och skadegörare. Bland sjukdomar förekommer till exempel svartfläcksjuka på korsblommiga, klumprotsjuka och rothalsröta hos småplantor. Ofta handlar det dock inte bara om patogener utan om stress från odlingsmiljön. Vattenbrist, för låg eller för hög temperatur leder ofta till att huvudena blir hämmade.

Bland skadegörare kan plantorna angripas av larver, bladlöss, jordloppor, kålflugor och andra arter som är typiska för korsblommiga. I odlingsbäddar kan även betning av vilt förekomma, till exempel harar. Därför är förebyggande åtgärder, god växtföljd och att inte odla blomkål på samma plats med för korta intervaller extra viktiga.

Användning i köket och näringsvärde

Blomkål passar att koka, bräsera och ugnsbaka, och används ofta i soppor och gratänger. Tack vare huvudenas form fungerar den också som ett dekorativt inslag på tallriken. Näringsmässigt uppskattas den för innehållet av B-vitaminer, samt vitamin C och K, och även mineraler som kalium, järn, magnesium, fosfor och zink. Den innehåller också svavel, vilket ger den typiska doften vid tillagning.

Intressanta sorter och färgvarianter

Vid val av sort kan du välja klassiska vita typer eller färgade kultivarer. Populära är till exempel den lila Di Sicilla Violetto, de vita Igloo eller Pionier, den dekorativa gulgröna Romanesco Natalino samt den gröna Verde di Macerata. Färgen på huvudena är inte bara effektfull, utan kan också variera användningen i köket.

Ursprung och erfarenheter från äldre odling

Man antar att blomkål kommer från Medelhavsområdet. I Tjeckien och Polen var den känd redan på 1700-talet, och odlare noterade att den inte lyckades lika bra varje år. Äldre trädgårdskunskap betonade vikten av ny jord och rekommenderade att inte plantera blomkål på samma plats igen förrän efter cirka tre år. Det rådet gäller fortfarande i dag, eftersom det hjälper till att minska jordtrötthet och sjukdomstryck som är typiskt för kålväxter.

Källa: Niepodlewam, RHS, Pestrazahrada.cz