Så honungsfacelia för ren och lucker jord till våren

Honungsfacelia är en ettårig kulturväxt i strävbladiga familjen (Boraginaceae) som uppskattas framför allt som fånggröda. Tack vare sitt kraftiga rotsystem genomrotar den jorden väl och förbättrar strukturen. Pålroten förgrenar sig rikligt, särskilt i det övre jordskiktet, och tränger normalt ned till ungefär 30–80 cm djup.

Plantan blir vanligen omkring 80 cm hög, i goda lägen även över 1 m, vilket kan göra att den lägger sig. Bladen sitter strödda, är parflikiga och tydligt håriga. Honungsfacelia börjar blomma cirka 6–9 veckor efter sådd och blomningen varar ofta 5–8 veckor beroende på såtid, sort och väder. Blommorna är typiskt blå till violetta och ger nektar och pollen av hög kvalitet.

Honungsfacelia lockar honungsbin, humlor och andra nyttiga insekter, inklusive rovdjur och parasitoider.

Användning i växtföljd och som gröngödsling

En stor fördel med honungsfacelia är att den fungerar som en pålitlig avbrottsgröda i växtföljden, eftersom den har få nära släktingar bland våra odlade grödor. Den sluter beståndet snabbt, minskar ogrästrycket och odlas både i renbestånd och i blandningar. Den används ofta till gröngödsling, eftersom den har en gynnsam C:N-kvot och biomassan bryts ned relativt snabbt, vilket frigör näring till efterföljande gröda.

Den används också i fruktodlingar och vingårdar som mellanrader/mellanzoner och i erosionsskyddande system. Den kan även odlas som foder, även om den kraftiga behåringen minskar smakligheten och fodret kan bli bittert vid vissning. Efter kort förtorkning kan man överväga ensilage, alternativt plansilo.

Krav på jord och klimat

Honungsfacelia är i allmänhet anspråkslös och tål torka bra när den väl har etablerat sig. Ofta räcker en årsnederbörd på ungefär 200–500 mm. Den trivs bäst i lättare, luftiga jordar med god näringstillgång och ett pH på cirka 6,5–8,5. Däremot trivs den sämre på packade, vattensjuka eller tydligt sura jordar.

I våra förhållanden övervintrar den oftast inte, men unga plantor före sträckning kan kortvarigt tåla frost ner mot cirka -8 °C. I varmare områden odlas den ibland även som höstsådd gröda.

Sådd, näring och pollinering

Vid odling för frö rekommenderas så tidigt som möjligt på våren, när risken för stränga frostnätter har passerat, eftersom plantan gror redan vid temperaturer runt 3 °C. Som fånggröda sås den oftast från juli till september. Normal utsädesmängd i smala rader ligger kring 15–18 kg per hektar och sådjupet är vanligtvis 1–2 cm.

På magrare jordar kan man i fröodling överväga en grundgödsling med kväve på ungefär 30–60 kg N per hektar, eventuellt kompletterat med fosfor och kalium. För god pollinering i fröodling rekommenderas att säkra tillgången på bisamhällen, cirka 2,5 samhällen per hektar.

Skörd och avslut av beståndet

Som foder skördas honungsfacelia i knoppstadiet, senast före blomning, eftersom plantorna annars blir grövre och torkar in. För gröngödsling är det lämpligt att avsluta beståndet från knoppbildning till början av blomningen. Samtidigt låter man den ofta växa till slutet av oktober–början av november, då biomassan fortfarande kan öka. Bestånd sådda i augusti bildar vanligen inte frö vid den tiden, vilket minskar risken för självsådd som ogräs.

För frö skördas den främst från vårsådd, oftast i skiftet juli–augusti. Delad skörd är riskfylld, eftersom honungsfacelia har en tydlig benägenhet att fröa av sig och förlusterna kan bli mycket stora jämfört med direkttröskning. I vissa fall används en förskördsbehandling med desikant om det behövs för att jämna ut mognaden.

Sjukdomar, skadegörare och ogräs

Honungsfacelia drabbas vanligtvis inte av några större sjukdomar eller skadegörare. Problem kan uppstå på vattensjuka och packade fält, där groddplantor kan drabbas av rothalsröta/dämpning, så sådana jordar bör undvikas. När det gäller nematoder är det intressant att den inte gynnar förökningen av betcystnematod och till och med kan minska förekomsten, även om andra arter kan förekomma.

Den största praktiska risken är oftast ogräs, särskilt i fröodling, där de försvårar skörden och sänker frökvaliteten. Nyckeln är odlingstekniken: rätt fältval, sådd i tid och en välgjord såbäddsberedning med bekämpning av uppkomna ogräs före sådd. Sena vårsådder ger ofta högre ogrästryck och dessutom tillkommer sent vårgroende arter. Vid en bra etablering behövs ofta ingen kemisk reglering, men vid behov finns registrerade alternativ främst mot gräsogräs och i begränsad utsträckning även mot örtogräs.

Avslutande sammanfattning

Honungsfacelia är en robust och mångsidig gröda som passar som fånggröda, för gröngödsling och för att gynna pollinatörer. Den trivs bäst i ej vattensjuka, inte alltför sura jordar och en fördel är att den snabbt sluter beståndet. För fröodling är tidig sådd och noggrann jordförberedelse avgörande, eftersom den främsta begränsande faktorn brukar vara ogräs, inte sjukdomar eller skadegörare.

Källa: Nature Hills, Agromanuál, Pestrá zahrada, , Pestrazahrada.cz