Jakten på mullvaden lockar till snabba lösningar som kan bli olagliga

Mullvaden avslöjar sig i trädgården främst genom mullvadshögar, alltså små högar av fint siktad jord som ofta dyker upp mitt i gräsmattan. Under ytan syns ofta grunda gångar som lätt rasar när man trampar på dem. Flest färska spår brukar synas på våren och hösten, när jorden är fuktigare och djuret rör sig lättare i den.

Till skillnad från sork lämnar mullvaden vanligtvis inga öppna ingångar till boet. Dess tunnelsystem är stängt, och jorden trycks upp till ytan just i form av mullvadshögar. Den är oftast aktiv morgon och kväll, men kan gräva oregelbundet även under dagen.

Mullvad eller sork skillnaden är avgörande

Att förväxla de här två djuren är mycket vanligt, men det är viktigt att veta vem som faktiskt ställer till det i trädgården. Mullvaden har mörk, sammetslen päls, långsträckt kropp, nästan osynliga öron och kraftiga framtassar anpassade för grävning. Sorken är en liten gnagare med brunaktig päls, synliga ögon och kortare öron.

Även skadorna skiljer sig åt. Mullvaden äter inte växter. Den lever av daggmaskar, larver och annan smådjur i jorden. Om rötter, knölar eller hela plantor försvinner i rabatten är det därför oftare sorken som är boven. Om det i stället kommer fler jordhögar utan tydliga gnagskador på växterna handlar det oftast om mullvad.

Varför mullvaden syns som mest på hösten

Hösten är den period då mullvadens aktivitet vanligtvis ökar. Djuret bygger ut sitt underjordiska nät inför vintern och förbereder sina förråd av föda. Det är därför flest nya mullvadshögar dyker upp i gräsmattan just då. Det kan se ut som att fler individer har flyttat in, men ofta rör det sig bara om en ensam mullvad som utökar sitt revir.

Vad som är tillåtet mot mullvad och vad som inte är det

Europeisk mullvad räknas som en särskilt skyddad art. Det är alltså inte tillåtet att döda den, förgifta den eller använda fällor som är avsedda att döda. Det enda acceptabla är att driva bort den, göra miljön mindre trivsam eller fånga in den i en levandefångstfälla och flytta den till den egna fastigheten eller till en annan plats, men då endast med markägarens samtycke.

Allra effektivast brukar metoder vara som får mullvaden att flytta någon annanstans, inte försök att göra sig av med den genom avlivning.

Vilka skrämmor som fungerar bäst

Bra resultat kan man få med vibrerande mullvadsskrämmor som sticks ner i marken. De skickar vibrationer genom jorden som gör vistelsen obehaglig för mullvaden. En enhet räcker dock oftast inte, eftersom djuret helt enkelt flyttar till en lugnare del av tomten. Bättre är att placera flera runt trädgårdens kant eller kring den yta som ska skyddas.

Man kan också använda doftbaserade skrämmor i form av granulat eller vätskor. Effekten bygger på att de stör mullvadens känsliga sinnen och får den att söka sig till en mer lämplig plats. Efter regn behöver man däremot upprepa behandlingen. Enkla skramlande vindsnurror har ofta bara begränsad effekt, eftersom mullvaden snabbt vänjer sig vid ensidiga störningar.

Så skyddar du gräsmatta och rabatt utan onödiga skador

Börja med att ta reda på var de mest aktiva gångarna går och var mullvadshögarna återkommer. Därefter är det meningsfullt att sätta skrämmor just på de platserna och längs gränsen till de mest värdefulla delarna av trädgården. Mullvadshögarna bör jämnas ut löpande, så att de inte skapar ojämnheter och blir en grogrund för ogräs.

Om du främst vill skydda en rabatt eller ett växthus är en underjordisk barriär av finmaskigt nät en mycket pålitlig lösning. Den bör grävas ner ungefär 40 till 50 cm djupt. Då går mullvaden oftast runt den skyddade delen, eftersom den rör sig nära ytan och stöter på hindret.

Om skadorna främst uppstår i gräsmattan kan en kombination av vibrationspinnar runt kanten och regelbunden utjämning av jordhögarna hjälpa. Mycket rörelse på ytan tillsammans med vibrationer kan räcka för att djuret ska flytta vidare, utan att man behöver störa rabatterna.

Gör mullvaden någon nytta i trädgården

Även om den kan förstöra intrycket av en välskött gräsmatta är den inte bara ett skadedjur. Den jagar insektslarver och andra smådjur i jorden. Samtidigt luckrar den marken genom sitt grävande. Problemet är alltså inte att den äter växter, utan snarare att den stör ytan och indirekt kan skada rötter när den anlägger gångar.

Så gör du när mullvadshögar dyker upp över hela trädgården

Om det finns många färska högar och gångarna sträcker sig över stora delar av tomten är det oftast klokast att kombinera flera metoder samtidigt. Använd både vibrations- och doftskrämmor och skydda dessutom de mest värdefulla delarna med en underjordisk barriär. Om situationen inte förbättras på sikt kan man kontakta en fackfirma som väljer ett skonsamt och lagligt tillvägagångssätt.

Nyckeln till framgång är tålamod. Mullvaden försvinner ofta inte direkt efter första åtgärden. Men om miljön långsiktigt är obehaglig och den samtidigt stöter på hinder på vägen in i rabatterna brukar den söka sig till en lugnare plats utanför trädgårdens mest värdefulla del.

Källa: Gardening Know How, Almanac, Zákony pro lidi, MZP, Pestrazahrada.cz