Hur johannesört påverkar humör och hälsa och varför du måste se upp med läkemedelsinteraktioner
Johannesört, på latin Hypericum perforatum, är en ört med djupt gula blommor som har funnits i traditionella läkekonster i århundraden. Den nämns i den antika grekiska traditionen, användes också inom medicinen i den islamiska världen och i vissa inriktningar inom traditionellt läkande i Asien. Folknamnet kopplas till Johannes Döparens dag, eftersom växten ofta blommar i skiftet mot slutet av juni när högtiden uppmärksammas.
Historiskt har johannesört använts vid många olika besvär. Man har beskrivit stöd för sårläkning, användning vid förkylning, mag-tarmbesvär inklusive sår samt vid tillstånd som liknar nedstämdhet och långvarigt sänkt sinnesstämning. I dag förknippas den oftast främst med den psykiska hälsan, särskilt med symtom vid depression. Utöver det förekommer den också i råd för klimakteriet och i vissa produkter för användning på huden.
Vad johannesört i dag oftast används till
Johannesörtens nutida popularitet bygger framför allt på att den används vid lindrig till måttlig depression. Samtidigt nämns den också vid andra besvär, till exempel värmevallningar i samband med klimakteriet, eller vid tillstånd där man besväras tydligt av kroppsliga symtom och oro kring dem.
Utvärtes användning på huden marknadsförs främst vid mindre sår, irritation och vissa hudproblem. Men det är viktigt att skilja mellan traditionell användning och det som faktiskt är väl underbyggt av forskning.
Vad forskningen säger om effekt vid depression
För johannesört finns ett relativt stort antal studier som har undersökt dess nytta vid depression. Resultaten pekar i korthet på att vid lindrig till måttlig depression kan den vara mer effektiv än placebo och i vissa jämförelser ge liknande resultat som vanliga förskrivna antidepressiva läkemedel. Det finns dock osäkerhet kring om samma slutsatser gäller vid svår depression, och även hur väl effekten kvarstår vid längre tids användning, typiskt längre än cirka 12 veckor.
Depression är samtidigt inte bara ”dåligt humör”, utan kan vara en allvarlig sjukdom med stor påverkan på funktionsförmågan. Om symtom som långvarig nedstämdhet, förlorat intresse, sömnproblem, hopplöshetskänslor eller tankar på självskada förekommer bör situationen tas med en professionell vårdkontakt, inte enbart egenvård.
Andra studerade områden och begränsningar i evidensen
Utöver depression har johannesört också studerats vid en rad andra tillstånd, till exempel premenstruella besvär, tvångssymtom (OCD), irritabel tarm (IBS), ADHD eller som möjlig hjälp vid rökavvänjning. Inom dessa områden finns det dock oftast bara ett begränsat antal studier, ofta med varierande kvalitet, och resultaten ger ännu inte tillräckligt tydliga belägg för att man säkert ska kunna säga att johannesört verkligen hjälper.
Vid klimakteriet antyder vissa mindre studier en möjlig nytta för värmevallningar. På liknande sätt finns det begränsade data kring somatiseringsbesvär, där stark ångest kring kroppsliga symtom ingår. Även här gäller att säkerheten är lägre än vid lindrig till måttlig depression.
Säkerhet och vanliga biverkningar
Hos vuxna som inte tar några andra läkemedel anses johannesört vid korttidsanvändning ofta vara relativt säker, typiskt upp till 12 veckor. Viss forskning antyder säker användning även under längre tid, till och med runt ett år, men försiktighet är ändå motiverad.
Möjliga biverkningar är diarré, yrsel, oro, sömnsvårigheter eller obehagliga stickningar i huden. Betydande är också risken för fotosensitivitet, alltså ökad känslighet för solljus. Vid högre doser eller vid vissa former av användning på huden kan tydliga hudreaktioner uppstå efter vistelse i solen. Därför är det klokt att begränsa vistelse i direkt sol och skydda huden, särskilt hos känsliga personer.
Johannesörtens stora problem är interaktioner med läkemedel
För johannesört är det väl belagt att den kan ge farliga interaktioner med många läkemedel, och i vissa fall kan det handla om situationer som hotar hälsa eller liv. Ett typiskt problem är att johannesört kan minska effekten av vissa läkemedel och därmed försämra kontrollen av den sjukdom de används för.
Bland läkemedelsgrupper där man ofta beskriver försämrad effekt finns vissa antidepressiva, hormonella preventivmedel, immunsuppressiva läkemedel efter transplantation, vissa antiepileptika, utvalda hjärtmediciner, delar av HIV-behandling, vissa cancerläkemedel, warfarin samt vissa statiner. Den praktiska konsekvensen kan vara mycket allvarlig, till exempel ökad risk för graviditet vid användning av preventivmedel, risk för avstötning av transplanterat organ eller försämrad effekt av behandling vid allvarliga sjukdomar.
Risk vid kombination med läkemedel som påverkar serotonin
Ett annat viktigt område är att kombinera johannesört med antidepressiva och andra preparat som påverkar serotoninsystemet. I en sådan situation kan serotoninrelaterade biverkningar öka, och hos vissa kan det bli ett allvarligt tillstånd. Därför är det olämpligt att lägga till johannesört till antidepressiva utan tydlig plan och uppföljning av vårdpersonal.
Om du använder några läkemedel är det avgörande att rådgöra med läkare eller farmaceut innan du börjar med johannesört, eftersom interaktioner kan minska effekten av livsviktiga läkemedel eller utlösa farliga biverkningar.
Graviditet och amning
Under graviditet kan användning av johannesört vara problematisk, eftersom man har beskrivit en möjlig ökad risk för medfödda missbildningar. Under amning finns beskrivningar av att ammade barn till mödrar som tar johannesört kan få kolik, bli sömniga eller verka allmänt dämpade. Av dessa skäl är extra försiktighet motiverad och professionell vägledning att föredra.
Varför kosttillskott behöver hanteras lika noggrant som läkemedel
Örtpreparat säljs i praktiken ofta som kosttillskott och människor ser dem ibland som något per automatik säkert. För johannesört stämmer det dock inte, eftersom dess förmåga att påverka läkemedelseffekter är ovanligt stark. Dessutom kan extrakt, halter av aktiva ämnen och produktkvalitet variera, vilket gör effekten svårare att förutsäga.
Ett klokt förhållningssätt är att ta ansvar för sin hälsa och prata med vårdpersonal om allt man använder, inklusive teer, tinkturer, kapslar och receptfria kombinationsprodukter. Just med johannesört är en sådan öppenhet särskilt viktig på grund av interaktionerna.
Det viktigaste att ta med sig om johannesört
Johannesört är en traditionellt använd ört där det finns relativt övertygande data om nytta vid lindrig till måttlig depression, samtidigt som evidensen är begränsad för många andra påstådda användningsområden. Den största risken är inte de vanliga biverkningarna, utan kraftiga läkemedelsinteraktioner som kan undergräva behandlingen av viktiga sjukdomar eller utlösa allvarliga komplikationer. Därför bör användningen vara genomtänkt, tidsbegränsad och helst diskuteras med en professionell vårdkontakt, särskilt om du tar några läkemedel.
Källa: National Center For Complementary and Integrative Health, GoodRX, Moje Medicína, Pestrazahrada.cz
Relaterade artiklar
När kan zucchini vara giftig och hur du upptäcker risken i tid hemma och i trädgården
Zucchini är normalt helt säker att äta, men kan i sällsynta fall bli bitter på grund av naturliga toxiner som kallas kukurbitaciner. Lär dig varför det händer, hur du testar smaken och hur du förebygger problemet vid odling.
Öl som ett enkelt knep för glansiga blad och starkare krukväxter hemma
Öl kan i små, utspädda mängder hjälpa krukväxter genom att ge bladen mer glans och samtidigt bidra med en mild näring. Nyckeln är att använda det sparsamt och på rätt sätt så att du undviker klibbiga rester och skadedjur.
Så förvarar du grönsaker från trädgården så att de håller hela vintern
Rätt temperatur och luftfuktighet avgör om din skörd håller i veckor eller månader. Här får du praktiska råd för lagring av rotfrukter, potatis, lök, vitlök, vintersquash och sötpotatis i vanliga hemförhållanden.
Kommentarer (0)
Var först med att kommentera.