Brännässlan som en diskret skatt för hälsan, trädgården och köket

Brännässlan har ofta dåligt rykte bland folk, eftersom den bränns och sprider sig i rabatter snabbare än vi skulle önska. Just därför ser många den bara som ett ogräs som måste bort. Men tittar man närmare på allt den kan, blir det tydligt varför människor har uppskattat den i århundraden. Det är en växt som kan användas i husapoteket, i kroppsvård, i köket och i trädgården som hjälp för jord och växter.

Var hittar vi brännässlan och hur ser den ut

Den mest kända är brännässla, på latin Urtica dioica. Det är en flerårig och ganska kraftig ört som trivs i nästan hela det nordliga tempererade bältet. Den växer ofta på näringsrika platser, typiskt vid staket, längs vägar, på skräpmarker, i närheten av vattendrag, i skogar, på hyggen eller vid betesmarker. Den klarar även högre höjder och kan dyka upp ända upp mot cirka 2000 meter över havet. Vanligen blir den ungefär en halv meter till en och en halv meter, i undantagsfall kan den bli ännu högre.

I våra förhållanden förekommer också den mindre släktingen etternässla, som bränns minst lika mycket, men oftast är spädare och växer snarare som ettåring.

Vad brännässlan innehåller

Brännässlan är bokstavligen ett förråd av ämnen som både kroppen och trädgården kan ha nytta av. Den innehåller vitaminer, framför allt vitamin C och vissa B-vitaminer, samt en rad mineraler och spårämnen. Den innehåller också organiska syror, flavonoider och andra växtämnen som ofta kopplas till stödjande effekter för kroppen.

Intressant är förekomsten av ämnen som även hänger ihop med nervsystemet. I växten anges till exempel tryptofan och även serotonin. Brännässlan är dessutom näringsrik även ur proteinsynpunkt, vilket är en av anledningarna till att den förekommer i traditionell matlagning i olika former.

Varför brännässlan bränns och hur det fungerar

Släktnamnet Urtica syftar på den brännande känslan som nästan alla känner till. Brännandet är en smart försvarsmekanism. Växtens yta är täckt av brännhår, så kallade trikomer, som fungerar som små nålar. Vid beröring bryts deras sköra spets av och det uppstår en liten skada i huden, där en blandning av irriterande ämnen tränger in.

I denna blandning spelar histamin en roll och bidrar till klåda och rodnad, acetylkolin bidrar till den brännande känslan och andra ämnen förstärker effekten. Resultatet är välkänt: obehagligt stickande som har ett enda mål, att avskräcka oss och djur från vidare kontakt.

Brännässlan som stöd för hälsa och förebyggande

Brännässlan har en lång tradition inom folkmedicinen. Förr användes även metoden att piska med färska stjälkar, eftersom hudirritationen ger tydligt ökad blodgenomströmning och lokal värme. Det stödjer ämnesomsättningen och man provade tekniken särskilt vid reumatiska besvär och ledvärk. I dag ser man det snarare sällan, eftersom brännandet är för obehagligt för de flesta.

Mer praktiskt är att använda brännässla i form av te och örtblandningar. Den nämns ofta för sitt stöd till ämnesomsättningen och vissa kroppsfunktioner, inklusive att främja utsöndring. Just därför ingår den traditionellt i vårens renande kurer, när man vill fylla på med vitaminer och mineraler efter vintern.

Brännässla förekommer också i teblandningar som används vid besvär med luftvägarna. I praktiken kombineras den ofta med andra örter för att resultatet ska bli balanserat och skonsamt.

Brännässla och blodbildning

En ofta nämnd fördel med brännässla är kopplingen till blodbildningen, särskilt som stöd för bildandet av röda blodkroppar. Av den anledningen rekommenderades den traditionellt vid tillstånd som hänger ihop med svaghet eller efter större blodförlust. I vardagen använder en del den även i förebyggande syfte, till exempel vid utmattning, långvarig belastning, krävande arbete eller psykisk stress.

Brännässla i kosmetik och hårvård

Brännässlan har också en självklar plats i hemmagjord kosmetik. Oftast används den till håret, eftersom den förknippas med att stärka det och minska håravfall. Ett starkare avkok används som skölj efter tvätt eller som inpackning. Den kan också hjälpa vid klåda i hårbotten och uppskattas även av dem som har tendens till mjäll.

Regelbunden användning av brännässleskölj kan ge håret glans och för ljusare nyanser nämns traditionellt även en lätt förmörkning. Fördelen är att den är enkel att göra och billig, om man har brännässla i en ren miljö nära till hands.

Brännässla i köket överraskar med smak och användning

Unga vårblad av brännässla kan användas i matlagning ungefär som bladgrönsaker. De tillsätts ofta i fyllningar, i pastarätter eller även i sallader om de först förvälls kort. Näselsoppa är en klassiker och brännässla kan också tillagas som spenat, alltså snabbt fräst och kryddad på vanligt sätt.

För att arbetet ska vara säkert och behagligt plockar man vanligtvis bladen från stjälken, sköljer dem i en sil, helst inte av metall, och förväller dem sedan med kokande vatten. Då minskar brännhåren tydligt och bladen mjuknar för vidare tillagning.

Brännässla i trädgården som gödsel och hjälp mot skadedjur

I trädgården passar brännässlan inte bara som indikator på kväverik jord, utan även som råvara för naturlig växtvård. Den innehåller ämnen som kväve, fosfor, kalium, järn och zink, och just därför gör man extrakt och nässelvatten/nässelgödsel av den som används som gödning. Brännässlan stimulerar dessutom livet i jorden och kan locka daggmaskar som förbättrar jordstrukturen.

Förutom gödsling används brännässla också som del i naturliga sprutmedel. Odlare använder den även som täckmaterial eller som tillsats i komposten, där den hjälper till att höja kvaliteten.

Så gör du nässelvatten för gödsling

För nässelvatten passar en behållare som inte är av metall. Lägg i hackade brännässlor och häll på vatten, ungefär i proportionen 10 liter vatten per 1 kilogram brännässlor. Rör om blandningen varje dag så att jäsningen blir jämn och går snabbare. Mognadstiden är vanligtvis cirka två veckor till en månad beroende på temperaturen.

Färdigt nässelvatten späds före användning, vanligtvis i proportionen cirka 10 delar vatten till 1 del nässelvatten. Med denna utspädda lösning kan man vattna. Om blandningen är för stark eller om man gödslar känsligare växter är det klokt att späda ännu mer. Överskott kan även användas till att vattna komposten, vilket tillför extra näring och samtidigt stimulerar daggmaskarnas aktivitet.

Brännässla i komposten och vad du ska se upp med

Brännässlor går ganska lätt att lägga i komposten, eftersom de växer på näringsrika platser och själva bär på mycket värdefulla ämnen. Slagna brännässlor kan komposteras direkt. Om du ryckt upp plantor är det klokt att först låta dem sloka eller torka, så att de inte rotar sig igen.

Viktigt är att inte lägga brännässlor som redan blommar eller har frön i komposten. Om du behöver ta hand om dem är det säkrare att först förvälla dem ordentligt, så att man förhindrar vidare spridning i trädgården.

Nässelspray mot bladlöss

Brännässla kan också användas som ett naturligt sprutmedel, särskilt i kampen mot bladlöss och annan oönskad insektsaktivitet. Man gör en korttidsutdrag genom att lägga brännässlor i vatten i en förslutningsbar plastbehållare i proportionen 1 till 10 och låta det dra i ungefär 24 timmar. Därefter silas utdraget och späds med vatten före användning, ofta i proportionen 1 del utdrag till 5 delar vatten.

Sprutningen behöver göras noggrant på alla ovanjordiska delar av växten, eftersom skadedjur ofta gömmer sig även på bladens undersida. Effekten bygger främst på regelbundenhet, därför rekommenderas det att spraya förebyggande eller direkt vid de första angreppstecknen. Det brukar nämnas att nässelutdrag inte passar för alla växtslag, till exempel kan lökväxter och baljväxter ta skada snarare än gynnas.

En växt som förtjänar mer respekt

Brännässlan är ett exempel på en ört som lätt förbises bara för att den kan försvara sig och ofta växer där vi inte vill ha den. Samtidigt är det en ovanligt mångsidig växt som kan stödja hälsan, förenkla hemmagjord hårvård, berika maten och i trädgården fungera både som gödsel och som hjälp i växtskyddet. När vi lär oss hantera den slutar den vara en fiende och blir en nyttig allierad.

Källa: GrowVeg, Deník, Pestrazahrada.cz