Sen invintringsfodring försvagar hela bisamhället

En lyckad övervintring av bisamhället beror framför allt på om det finns tillräckligt med bra förråd i kupan. Bin förbrukar stora mängder energi under året och honungen som biodlaren tar ut behöver ersättas. Försummas detta riskerar samhället att försvagas under vintermånaderna, eller i värsta fall dö av svält. Starka och välförsedda bin utvecklas snabbare på våren och är redo att utnyttja den första dragperioden.

Ett bisamhälle kan under en säsong förbruka tiotals kilo förråd. Därför räcker det inte att bara tänka på slungningen av honung, utan också på vad som blir kvar i kupan till bina själva. Just en klok komplettering av fodret är ett av grundstegen i ett ansvarsfullt biodlande.

Lämpligaste tidpunkt för invintringsfodring

Tidpunkten är avgörande. Förråden bör kompletteras redan i början av augusti, eller under perioden strax efter den sista större honungsskörden. Orsaken är enkel. Då börjar vinterbina kläckas, och de skiljer sig från sommargenerationen genom längre livslängd och förmåga att klara de krävande kalla månaderna. De här bina bör inte slitas ut med att bearbeta stora mängder sockerlösning.

Om biodlaren fodrar för sent läggs en stor del av arbetet just på vintergenerationen. Det kan leda till att hela samhället försvagas redan innan frosten kommer. Tidig fodring gör tvärtom att det mesta av bearbetningen sköts av sommarbina, som ändå snart skulle dö.

Hur stora förråd bina behöver

Mängden foder beror på samhällets styrka, kupmodell och hur vintern blir, men generellt räknar man med cirka 30 kg förråd per bisamhälle. En del bör bestå av en naturlig honungsreserv, helst runt 15 kg bra blom-/nektarhonung. Resten kan kompletteras med sockerlösning.

Det är mycket viktigt att skilja på honungstyp. För övervintring passar blomhonung, medan honungsdaggshonung kan vara problematisk. Den innehåller mer svårsmälta ämnen som belastar binas matsmältning. Under vintern, när bina inte kan flyga ut som vanligt, kan det orsaka problem och nedsmutsning i kupan.

Vilket socker och vilken blandning ska man välja

För vinterfodring används oftast vitt socker upplöst i vatten. Vanligt strösocker fungerar bra, det viktiga är att det löser sig ordentligt. Brunt socker rekommenderas normalt inte, eftersom det innehåller fler föroreningar och osmältbara ämnen än vitt socker.

Det vanligast rekommenderade blandningsförhållandet för höstens påfyllnad av förråd är 3 delar socker och 2 delar vatten. En sådan lösning är tillräckligt koncentrerad och bina tar den gärna. Ibland anges även förhållandet 2 till 3 till sockrets fördel och resultatet bygger i praktiken på samma princip, alltså en tjockare lösning avsedd att bygga vinterförråd.

På våren, när målet snarare är att stimulera yngelsättningen än att skapa stora förråd, används däremot en tunnare blandning i förhållandet 1 till 1. Den stimulerar samhället till aktivitet och efterliknar en jämn tillgång på sötning från naturen.

Så gör du sockerlösningen i praktiken

Mindre biodlare klarar sig med att göra lösningen hemma i en kastrull eller i mindre kärl. Vid fler kupor är det mer praktiskt att använda en tunna, dunk eller annan större behållare där sockret kan röras ut på en gång i större volym. Lösningen kan göras med varmt eller kallt vatten, det viktiga är noggrann omrörning och att sockret löser sig helt.

Efter tillredning är det bra att låta blandningen svalna till en acceptabel temperatur. Vissa biodlare tillsätter en liten mängd vinäger eller örtutdrag, eftersom blandningen då doftar bättre och vattnet delvis får en hygienisk effekt. Grunden är dock en enkel och ren lösning utan onödiga tillsatser.

Vid vinterfodring är det viktigast att det sker i tid, att mängden förråd räcker och att fodret är lättsmält.

Så ger du lösningen i kupan på ett säkert sätt

Vid fodring måste man förhindra röveri mellan samhällen. Om främmande bin kommer åt fodret kan det leda till angrepp på en försvagad kupa och stora förluster. Fodraren måste därför placeras så att bara bina från det aktuella samhället kommer åt den.

Ett traditionellt alternativ är läckglasburkar med lock försedda med små hål. När de fyllts vänds de med öppningen nedåt och placeras över samhället så att bina kan ta lösningen successivt. Ett annat alternativ är plastfodrare eller takfodrare som placeras direkt inne i kupan.

Vissa biodlare använder också hinkar med en flottör av halm eller annat lämpligt material. Flottören hindrar bina från att drunkna och gör det möjligt att ge en större giva på en gång. Det sparar tid och antalet besök vid bigården. Viktigt är dock alltid att utfodringen sker säkert, rent och utan risk att främmande bin får tillgång.

Övervintring på honung och på sockerförråd

Det mest naturliga är att lämna en del av binas egen honung. Den innehåller även andra ämnen som en enkel sockerlösning saknar. I praktiken kombinerar man dock ofta kvarlämnad blomhonung med komplettering av sockerförråd. Ett sådant upplägg brukar vara ekonomiskt rimligt och samtidigt väl fungerande för bina.

Sockerlösningen omvandlar bina själva enzymatiskt och lagrar i vaxcellerna som energireserv. Den används sedan under vintern främst för att hålla värmen och livet i vinterklotet. Om lösningen är rätt blandad och ges i tid är det ett vanligt och beprövat sätt att invintringsfodra.

Vårstimulering och skillnaden mot höstfodring

Det är bra att skilja på två saker. Höstfodring syftar till att bygga förråd för en lång period utan drag, medan vårstimulering ska stödja samhällets utveckling. På våren ges därför mindre och tätare givor, oftast i förhållandet 1 till 1, eller så används honungs- och sockerdeg.

Regelbundna små tillskott av sötning skapar intrycket av fortsatt drag. Drottningen svarar med mer intensiv äggläggning och samhället utvecklas snabbare. Metoden är särskilt nyttig för avläggare eller där vårens fodertillgång är svag.

Vad du ska se upp med vid invintringsfodring

Vanliga misstag är sen fodring, för små förråd eller att man lämnar olämplig honung i kupan. Riskabelt är också att använda råvaror av sämre kvalitet eller smutsiga kärl. Dessutom måste varje samhälle bedömas individuellt, eftersom både styrka och förbrukning kan skilja sig.

En väl genomförd invintringsfodring är en av de avgörande förutsättningarna för att bina ska klara vintern med styrka och snabbt utvecklas på våren. Det är just då som det märks att noggranna höstförberedelser har avgörande betydelse för hela det kommande biodlingsåret.

Källa: National Bee Unit, Perfect Bee, Pestrazahrada.cz