Fel utspädd hemmagödsel kan skada växterna mer än du tror

Hemmablandad gödsel är oftast en flytande växtnäring som du gör av lättillgängligt organiskt material, till exempel mjuka gröna växtdelar, ogräs, kompost eller stallgödsel. Principen är enkel: när materialet bryts ner eller lakas ur frigörs näring i vattnet, den färdiga vätskan späds sedan och används vid vattning. Resultatet blir en naturlig gödsling utan onödig kemibelastning, samtidigt som den stödjer ett odlingssätt med minimalt avfall.

Den största fördelen jämfört med köpt näring är att råvarorna oftast kommer direkt från trädgården eller hushållet. Du slipper industriell tillverkning, förpackning och transport. Näringsinnehållet varierar visserligen beroende på vad du använder, men hemmagjorda extrakt kan ändå ge växterna en tydlig tillväxtskjuts, särskilt under perioder med kraftig vegetation.

Vad man kan göra hemmagödsel av

Basen är ofta färsk grönmassa med mjuka stjälkar och blad. Det är just i den fasen som växten brukar innehålla mest lättillgänglig näring. Även torkat material fungerar bra, som du kan samla på sommaren och använda senare. Ett annat alternativ är egen kompost eller lokalt tillgången stallgödsel, där näringen får lakas ur i vatten. Praktiska källor är också vätska från en vermikompost eller från en bokashi-hink, som bildas när organiska rester bryts ner.

Däremot är det mindre lämpligt att förlita sig på hårda, vedartade delar eller blanka vintergröna blad, som bryts ner långsamt och släpper ifrån sig näring sämre. Har du svårt att få tag på tillräckligt med grönmassa kan du även improvisera med hö eller med pelleterad vallört eller lusern som säljs som djurfoder.

Vilka växter som är bäst att göra extrakt av

Det bästa valet är oftast det du har gott om och kan plocka utan större besvär. Generellt brukar man rekommendera att ta grönt material från midsommar till tidig höst, då mineralhalten ofta är som högst. Bland säkra klassiker finns vallört, som många även odlar i trädgården, och brännässla som finns nästan överallt. Vid nässelplockning är handskar väl värt det.

Även vanligt ogräs från rabatter och grönsaksland fungerar bra, både ettårigt och flerårigt. På vissa håll används också örnbräken som samlas på våren och försommaren innan sporer bildas. Klippt gräs är också utmärkt material om du har en gräsmatta. Samlar du utanför den egna tomten är det viktigt att ha markägarens tillstånd.

Så gör du extrakt av färska och torkade växter

Förbered en behållare med lock, till exempel en regntunna, en stor hink eller en stängbar dunk. Pressa ner nyplockat eller torkat material och försök packa det så kompakt som möjligt. Stäng behållaren så att blandningen inte torkar och så att den inte späds i onödan av regn. Kontrollera den löpande, helst en gång i veckan. När massan har brutits ner och en mörk vätska som påminner om grumlig soppa syns är basen klar.

Sila vätskan genom en sil, eller tappa ur via en kran om behållaren har det. Häll koncentratet i flaskor som går att försluta och märk dem tydligt. Lägg de fasta resterna på komposten, där de fortfarande gör nytta. Späd koncentratet först precis före användning så att det blir säkert för växterna.

Behöver man tillsätta vatten

Med färsk grönmassa behövs ofta inget vatten, eftersom blad och stjälkar i sig innehåller mycket fukt. Det viktiga är i stället att förhindra att det torkar, alltså att ha behållaren täckt. Med torkade växter, hö eller pellets skyndar vatten på nedbrytningen och hjälper näringen att frigöras. I sådana fall fyller du på så att innehållet precis täcks.

Hur lång tid det tar och vad du ska vara beredd på

Mognadstiden varierar med temperatur och material, ibland räcker några dagar, ibland flera veckor. Extraktet luktar ofta kraftigt, så det är praktiskt att göra det utomhus eller i ett välventilerat utrymme. Handskar är en bra idé både vid tillverkningen och när du senare hanterar blandningen.

Förvaring av färdig växtnäring

Växtkoncentratet kan användas direkt eller sparas till senare. Helst förbrukar du det inom några månader, men svalt och mörkt håller det ofta längre. Om en försluten behållare börjar bukta, lossa försiktigt på locket så att gaser släpps ut och stäng igen. Extrakt gjort av kompost eller stallgödsel är däremot bättre att inte lagra utan använda relativt snart efter att det är klart.

Hur man använder hemmagödsel och hur ofta man ska gödsla

Växtextrakt brukar vara svagare än kommersiella produkter, så de appliceras ofta oftare och i större volym. Extrakt av stallgödsel kan däremot vara betydligt starkare, så hantera dem försiktigare och med längre intervall. Späd alltid hemmagödsel och ge den som vattning vid rötterna. Mest nytta gör den för sommarblommor, balkongväxter och fruktbärande grönsaker i kruka och i bädd, typiskt tomater eller jordgubbar. Större träd, buskar och etablerade perenner behöver vanligtvis inte regelbunden flytande gödsling.

Använd inte hemmagjort extrakt som bladbesprutning, så att du undviker att andas in mikroorganismer. Tvätta händerna efteråt och ät eller drick inte när du hanterar blandningen.

Rekommenderad utspädning för säker användning

Om du har gjort extrakt av färska växter utan att tillsätta vatten, späd ungefär en del koncentrat till tjugo delar vatten. För extrakt där vatten tillsattes redan vid tillverkningen, typiskt av torkat material, används ungefär en till tio. Liknande utspädning, en till tio, passar även för gödselextrakt och för vätska från vermikompost. Bokashi-lakvatten brukar vara tydligt mer koncentrerat och späds därför mycket mer, ungefär en till hundra. En bra kontroll är färgen: efter utspädning ska den likna svagt te.

Fler näringskällor du kan ta med

Ett användbart tillskott är vedaska, som i liten mängd höjer andelen kalium. Det är särskilt bra för blomning och fruktsättning. Askan bör siktas och användas sparsamt, eftersom den höjer pH och gör jorden mer basisk. Därför passar den inte till växter som vill ha sur jord, till exempel rododendron, kamelia eller blåbär.

I kustområden används traditionellt även tång som jordförbättring och näringskälla, men insamling kan omfattas av regler och begränsningar beroende på markägare och lokalt naturvårdsskydd. Om du funderar på det är det klokt att kontrollera villkoren i förväg.

Ett mer specifikt alternativ är mänsklig urin. Färsk urin är oftast steril och näringsinnehållet påverkas av kosten, men den tillför vanligtvis kväve, fosfor och kalium. Den används bara färsk och sparas inte. Den måste spädas, till exempel en till fem till en till tio, och ges som vattning.

Köksrester som snabb näring till växter

Alla hemmagödselmedel behöver inte bli till genom lång jäsning. Vissa vanliga köksrester kan användas mer direkt. Använd kaffesump ger jorden organiskt material och kväve, och kan samtidigt förbättra strukturen och vattenhållande förmåga. Det är viktigt att använda redan bryggd sump, eftersom färskmalet kaffe kan vara för surt för känsliga växter.

Äggskal är värdefulla framför allt tack vare kalcium. Du kan krossa dem och mylla ner lätt i ytan, eller göra ett finare pulver som blir snabbare tillgängligt i jorden. Bananskal läggs också ofta i vatten, och det som lakas ur används vid vattning. Bland huskurer används ibland också bitter salt, som kan bidra till grönare tillväxt och upptag av vissa näringsämnen, men den ska användas sparsamt och i rimlig koncentration.

Ett enkelt hemmarecept på flytande växtnäring från hushållet

Vill du kombinera flera källor i en och samma blandning kan du göra en mix av bryggd kaffesump, krossade äggskal, bitar av bananskal och en liten mängd bitter salt, slå på vatten och låta stå i några timmar. Sila sedan vätskan och använd som vattning. För den här typen av snabb hemmagödsel gäller samma regel som för allt annat: hellre svagare och oftare än för starkt vid ett enstaka tillfälle.

Se hemmagödsling som en löpande finjustering av växtskötseln, inte som exakt doserad kemi. Följ hur växterna reagerar, anpassa både frekvens och styrka, och använd det du har till hands för stunden, oavsett om det kommer från trädgården eller köket.

Källa: Rhs, Gardening Know How , Pestrazahrada.cz