Rabarber planterad i november tål kyla och är nästan oförstörbar
Rabarber hör till de allra mest robusta fleråriga grönsakerna, som kan stå kvar på samma plats i många år och ge regelbunden skörd utan stora krav på skötsel. Den klarar även svalare lägen och trivs där andra grönsaker kan få problem. De kraftiga bladskaften med rödaktig ton och de stora gröna bladen bildar en rejäl tuva som kan bli omkring en och en halv meter bred eller mer, därför behöver plantan gott om utrymme.
På hösten vissnar ovanjorden ner och över vintern vilar plantan. På våren kommer den sedan igång med nya friska skott. Skörden tas främst på våren och under första delen av sommaren. Vill du få späda, ljusare stjälkar tidigare kan du täcka plantan vintertid med en hink eller ett särskilt drivkärl och på så sätt påskynda tillväxten i mörker. Smaken varierar mellan sorter och även beroende på hur gamla bladskaften är vid skörd; vissa är sötare medan andra är tydligt syrligare.
Tålamod efter plantering lönar sig
När du odlar rabarber är det viktigt att inte ha bråttom med skörden. Första året efter plantering bör man inte ta några stjälkar alls, så att plantan hinner rota sig ordentligt och bygga styrka. Andra året kan man skörda bara en liten mängd. Först från tredje säsongen går det att skörda normalt, och då bör man vid ett tillfälle inte ta mer än ungefär en tredjedel av bladskaften. Då förblir plantan stark och kan fortsätta bilda nya blad.
Även om rabarber ofta används i pajer och bakverk ungefär som frukt, är den botaniskt sett en grönsak. Förutom klassiska pajer och smuldegsdesserter passar den också i matigare såser eller chutney.
Så väljer du rätt sort och plantmaterial
Rabarbersorter skiljer sig åt i färg, storlek och smak på stjälkarna. Vissa har djupt röda bladskaft, andra mer rosa eller grönaktiga med röd ton. Det finns också skillnader i sötma, växtkraft och skördetid. I kruka passar mer kompakta typer bättre, medan det för drivning är klokt att välja en tidig sort.
Rabarber kan odlas från frö, men oftare köper man plantor eller bara rötter, så kallade kronor. Frö är billigare, men plantorna växer långsammare och egenskaperna blir inte alltid identiska med moderplantan. Kronor eller krukodlade plantor ger snabbare och säkrare resultat. Det är alltid bäst att köpa plantmaterial från pålitliga säljare, så att plantorna är friska och fria från virussjukdomar.
Ett bra alternativ är också att få en delning från en annan trädgårdsodlare. Äldre tuvor delas nämligen ungefär vart femte år, och då får man nya plantdelar som lämpar sig utmärkt för vidare odling.
Växtplats och jordförberedelser
Rabarber trivs på en öppen, solig plats i näringsrik jord som håller fukt men inte blir stående blöt. Den klarar även lätt halvskugga. I tung lerjord eller mark med dålig dränering är det ofta bättre att odla i upphöjd bädd eller i en större behållare. Även om det är en härdig växt är det inte idealiskt att plantera där sena vårfroster ofta blir kvar, eftersom de unga skotten kan skadas.
Före plantering ska platsen rensas från ogräs och jorden förbättras med gott om välbrunnen organisk substans, till exempel kompost. En sådan grund gynnar långsiktig tillväxt och kommande skörd. Om du föredrar ett skonsammare odlingssätt utan grävning kan du täckodla med organiskt material och plantera direkt i detta lager.
Sådd och plantering
Att odla från frö är det billigaste sättet, men det tar längre tid. Fröna sås i slutet av vintern inomhus i en torvfri såjord, på ungefär 2,5 centimeters djup. De unga plantorna planteras sedan ut på sin slutliga plats i slutet av våren eller på hösten. Frö kan också sås utomhus på våren i ett förberett land, där plantorna senare gallras och planteras om.
Krukodlade plantor kan sättas nästan året runt, men vår eller höst är oftast bäst. Bara rötter/kronor planteras under viloperioden, vanligtvis från november till mars. Planteringsgropen ska bara vara något bredare än rotsystemet. Kronans topp, alltså där bladen kommer upp, måste hamna precis ovanför jordytan. Mellan plantorna behöver du lämna ungefär 75 till 90 centimeters avstånd.

Odling i kruka
Om trädgårdsjorden ofta blir för blöt på vintern eller om du inte har tillräckligt med plats i landet kan rabarber också odlas framgångsrikt i en stor kruka. Den bör vara minst 50 centimeter djup och lika bred, och måste ha gott om dräneringshål. Jorden ska vara näringsrik och väldränerad. I kruka behöver du räkna med mer regelbunden vattning under vår och sommar, eftersom jorden torkar snabbare än i markbädd.
Skötsel under året
När rabarbern har etablerat sig kräver den inte mycket arbete. Det viktiga är att på våren lägga ett lager täckmaterial av välbrunnen kompost, som hjälper till att hålla fukten, begränsar ogräs och tillför näring. Täckmaterialet får dock inte läggas direkt över kronan, eftersom det kan leda till röta.
Unga plantor behöver regelbunden vattning under hela första säsongen, särskilt vid torrperioder. Äldre, välrotade tuvor vattnas främst vid längre perioder av värme och torka. Rabarber i kruka behöver vatten oftare, men substratet får inte bli konstant vattensjukt. Om plantan växer svagt och jorden inte är särskilt näringsrik kan du under vår eller sommar tillföra ett organiskt gödselmedel med högre kvävehalt.
Drivning för tidigare och späda skördar
Den som vill få en tidig skörd av ljusare och mörare stjälkar kan mitt i vintern täcka plantan med en hög behållare eller ett särskilt drivkärl. I mörker bildas späda, sötare bladskaft som ofta är klara efter fyra till åtta veckor. För drivning bör du bara använda starka och friska plantor, helst tidiga sorter. Efter skörden ska täckningen tas bort och plantan få fortsätta växa som vanligt. Samma tuva bör inte drivas varje år i rad, eftersom den då blir alltför utmattad.
Blomstänglar, delning och övervintring
Om plantan bildar blomstänglar är det bäst att ta bort dem så tidigt som möjligt nere vid basen. Blomning försvagar nämligen tillväxten i onödan och minskar den kommande skörden. Det är vanligare hos äldre odelade tuvor, hos frösådda plantor eller när förhållandena inte är optimala.
Efter ungefär fem år är det bra att dela stora tuvor. Det görs under viloperioden från mitten av hösten till tidig vår. Varje del ska ha en bit kraftig jordstam och minst ett tillväxtöga. Mest livskraftiga brukar ytterdelarna av tuvan vara, medan svaga eller delvis ruttna bitar bör sorteras bort.
Under vintern behöver rabarber inget skydd. Tvärtom är kylan viktig för att starta vårens tillväxt. På hösten får bladen vissna ner naturligt och tas sedan bort. Bladen är inte ätliga, men de kan utan problem läggas på komposten.
Skörd och möjliga problem
De flesta sorter skördas från april eller maj. Det är bäst att avsluta huvudskörden vid månadsskiftet juni–juli, så att plantan inte försvagas. Välj yngre bladskaft som är cirka 30 centimeter långa. Bästa sättet att skörda är att ta tag i stjälken vid basen, vrida den lätt och dra upp den ur jorden. Det är inte lämpligt att skära av den, eftersom rester kan ruttna. Bladet tas bort efter skörd och läggs på komposten.
Rabarber är oftast frisk och långlivad, men vissa problem kan ändå dyka upp. Unga skott kan ibland skadas av sniglar, särskilt vid drivning. Sena frostnätter kan skada nya stjälkar. I alltför blöt jord finns risk för röta, därför är god dränering avgörande. Ibland spricker bladskaften och avsöndrar klibbig saft, vilket ofta hänger ihop med ojämn tillväxt när torka och kyla följs av snabb uppvärmning eller fukt.
Många oroar sig för innehållet av oxalsyra i rabarber, men mest finns i bladen, som ändå inte äts. I bladskaften är halten inte så hög att den vid normal användning utgör någon fara.
Källa: RHS, Almanac , Pestrazahrada.cz
Sjuksköterska till yrket, hon brinner för hälsosamt levnadssätt, naturen och allt som gynnar både människor och världen omkring dem. På fritiden tycker hon om trädgårdsarbete, matlagning, sömnad och att ta hand om sin familj. I sina artiklar älskar hon att kombinera yrkeskunskap med praktisk erfarenhet från trädgården och vardagslivet.
Relaterade artiklar
Vad plantera vid staketet i stället för tuja Tre buskar som ger insynsskydd även vintertid
Tuja är ett vanligt val längs staket, men långt ifrån det enda. Här är tre städsegröna alternativ som ger tät grönska och insynsskydd året om.
Vill du ha en vårträdgård som tagen ur en saga Gör ett enkelt steg före vintern
När sommarens blommor tackar för sig är hösten bästa tiden att plantera lökar. Med rätt timing och placering får du en färgsprakande vår med minimal insats.
De vackraste höstlådorna bygger inte på en enda blomma
Höstplanteringar i balkonglådor och krukor behöver inte bara handla om krysantemum. Med prydnadskål, alunrot, prydnadschili, kryddväxter och små säsongsdetaljer skapar du en fyllig plantering som håller länge.
Kommentarer (0)
Var först med att kommentera.